Pasta har funnits i flera tusen år. Det var dock inte Marco Polo som förde den till Italien, det är en skröna och är alltså inte sant.
Den första form som uppfanns var lasagne. Var man medborgare i det romerska riket behövde man aldrig svälta eftersom man fick vete gratis. Folk blandade mjöl och vete och gjorde plattor, som kunde förvaras utan att ta stor plats i hemmet. Det var så pastan uppstod. Man gjorde pasta för att ha som nödmat. Det fungerade som en matreserv man kunde ta till om det blev dåliga tider.
Gragnano är Italiens främsta pastastad ett riktigt mecka. Gragnano är för pastan vad rom är för katoliker sedan över 500 år, staden är en enda stor pastafabrik. Vid hamnen får man mjölet, från berget vattnet och klimatet är perfekt.
Förr hängdes pasta på tork på gatorna, huvudgatan gjordes extra bred och löpte bergen mot havet för att fånga upp sjöbrisen.
I Italien finns inte färsk pasta, då betalar man ju för vatten tycker italienarna.
Pasta var från början ett sätt att lagra mat, därför skulle den vara hållbar så den kunde inte vara färsk. Torr pasta blir al dente, färsk blir alltid mjuk.
Tack vare italienarnas utvandring har pastan blivit en global produkt.
Pasta, en gång fattimansmat, numera mat för välbärgade! 🙂
Sagt av bl.a. Giuseppe Di Martino.
