Det har blivit en hel del innesittande för mig sedan jag opererade bort bröstet, det gör nämligen ganska så ont i bröstområdet när jag kör permobilen på ojämnt underlag.
I längden blir det extremt tråkigt att bara vara inomhus, därför blev jag väldigt glad när Martin sa att vi skulle göra en miniutflykt. Han sa att jag skulle ta på mig jackan men att jag kunde ha toffllorna på mig och under tiden jag klädde på mig gick han och fixade i köket.
Utflykten bestod av att vi skulle sitta på farstukvisten och dricka varm choklad med marshmallows, hur mysigt som helst, en riktig kanonidé! 🙂
För några dagar sedan kom det ett paket på posten och en gulligt kort från världens bästa familj!!!
Jag fick en jättesmart filt med ärmar på, de senaste dagarna har den verkligen kommit till användning. Sedan mitt cancerbesked har jag fryst nästan konstant så det har blivit många timmar under filten 🙂
Mina svärföräldrar har alltid tagit emot mina assistenter med STORA famnen och behandlat dem som en i familjen ända sedan jag träffade dem för 19 år sedan.
Igår låg det ett brev i brevlådan från mina svärföräldrar som inte var till varken mig eller Martin utan till mina assistenter 🙂 De ville ge de assistenter som ”jobbade” under tiden jag låg på sjukhuset ett STORT tack och ett presentkort. Precis som jag tycker de att det är rent ut sagt förjävligt att Försäkringskassan nekar mig personlig assistans på sjukhuset trots läkarintyg på att vårdpersonalen på avdelningen inte kan tillgodose den vård jag behöver när det gäller min funktionsnedsättning.
När mina assistenter hörde att jag inte fick ha med mig dem under sjukhusvistelsen så beslutade samtliga assistenter som var schemalagda att de skulle finnas på plats under varje minut jag var inlagd som vänner istället för assistenter och både jag och mina svärföräldrar tackar min lyckliga stjärna att jag har sådana underbara tjejer runtomkring mig!!!
Jag tackar också min lyckliga stjärna att jag har så fina och underbara svärföräldrar, de har under alla år funnits där för mig i vått och torrt vad det än har gällt. Hur jag än försöker visa uppskattning för vad de betyder för mig så känns det alltid fjuttigt men ni skall veta älskade Barbro & Stig ni är BÄST och jag önskar att samtliga i hela världen skulle ha förmånen att ha svärföräldrar som Er!!!
Idag har jag varit på mitt första återbesök efter operationen. Operationsärret såg lite rött ut så det finns risk för att det eventuellt kan bli infektion 🙁 De fick också tömma mig på 2,5 dl serom (sårvätska)
Efter sjukhusbesöket åkte jag till Eva Melke som är en underklädesbutik men även en butik har bröstproteser. Det är en fantastisk butik med underbar och proffsig personal. Utprovningen av pröstprotesen gick hur bra som helst och om några dagar kommer jag få hem mitt nya ”bröst” på posten.
Vilken tur att det finns mediciner men jag är en person som nästan hela mitt liv inte har ätit några medeciner över huvudtaget förutom de gånger jag har opererats.
För närvarade så äter jag 13,5 tabletter om dagen, tar en spruta och inhalerar 2-4 puffar, jag känner mig hög som ett hus och är extremt trött och seg. Det är bara att hålla tummarna att snart är medicinperioden över.
Idag är det fem dagar sedan jag opererades och för närvarande känns allt i ett töcken av mörka tankar och massor av smärtstillande tabletter.
De stunder jag orkar vara uppe sitter jag mest framför datorn och surfar runt, idag när jag var ute i cybervärlden fick jag syn på en tävling hos Hemmakocken, en sida jag följer på facebook. De tävlade ut en blombukett, jag kände att jag behöver muntras upp lite så jag bestämde mig för att delta, om jag vinner får vi se inom några dagar.
Jag kan inte med ord säga vilka fantastiska, underbara och snälla personliga assistenter jag har, de är inte bara assistenter utan de är även fantastiska, underbara och snälla vänner! 🙂
Om bara svenska folket och speciellt regeringen skulle förstå vad personlig assistans betyder för mig. Alla som är ”friska” eller jag kanske skall skriva/säga inte har någon funktionsvariation förstå inte vad denna insatts verkligen betyder för mig och alla som måste ha hjälp med saker som att kunna gå och kissa eller bajsa, att få i sig mat och dryck. Dessa saker är en insats för att jag skall överleva men jag behöver även hjälp med vad de flesta bara anser sig ha rätt till som att klia sig på näsan, gå på bio, handla kläder gå ut och ta en öl/drink med vänner
Jag åter kommer till detta ämne en annan gång för i detta inlägg vill jag verkligen hylla mina tjejer! 🙂
Mina tjejer tillika vänner har alltid ställt upp men sedan jag fick cancerbeskedet har alla satt in en extra växel med saker som sätter guldkant på mitt liv. Just i detta inlägg hyllar jag Sandra lite extra dels för att samma dag som jag opererades så kom hon med sushi till middag, jag slapp äta sjukhusets kåldolmar, Jippi 😀 och idag på morgonen kom hon med nybakade scones, Nutella och olika marmelader, jag älskar helgfrukostar och jag älskar scones så bättre än så kan det inte bli en söndagsmorgon!!! 🙂
1000, 1000-tack bästaste Sandra för att du förgyller middagar, frukostar och alla andra tillfällen med dina insatser både som assistent och vän!!!
Idag är det ingen vanlig dag utan det är mammas födelsedag! Grattis på den stora dagen och jag och Martin hoppas du har haft en härlig dag med allt vad en födelsedag innebär!!! 🙂
När jag stod i duschen tidigare idag så ringde det på dörren, lite förvånad blev jag då vi oftast brukar vara förberedd på att någon eller några skall komma men inte denna gång. Utanför stod min syster 🙂 Hon hade med sig blommor och massor av härligt fikabröd som tyvärr inte hamnade på bild innan det låg i magen 😀 Ni får helt enkelt hålla till godo med de vackra blommorna och den söta nallebjörnen som satt mitt i blomkvasten!
Älskar att bli överraskad, 1000-tack för det älskade syster!!!
Klockan 18:00 så sa det ding dong för andra gången idag, denna gång var vi dock förberedd eftersom vi hade bjudit Martins bror på middag. Det var första gången vi träffade honom efter cancerbeskedet. Vi bjöd på en 2-rätters middag som bestod av charkuterier till förrätt och pasta carbonara till huvudrätt. Det blev ingen efterrätt förutom en kopp espresso.
Igår fick jag komma hem efter två dygn på sjukhuset och det var väldigt skönt trotts att jag har ganska så ont och är hög som ett hus på morfintabletter mellan varven 🙂
Några minuter efter att läkaren var och tittade till mig efter operationen och meddelade att ingreppet hade gått bra och snabbanalysen av portvakterna såg bra ut så började jag naturligtvis gråta av lättnad. Därefter så sa jag att så fort jag kommer hem och senast på fredag vill jag fira med löjrom, hummer och chokladdoppade jordgubbar 😀 Champagnen får dock vänta ett tag då det inte passar så bra att dricka tillsammans med morfin.
Jordgubbarna frågade jag om min underbara assistent Ulrika ville göra och självklart svarade hon JA med ett stort leende! 🙂 Ikväll var det då dags att få äta och fira att den första prognosen ser bra ut, nu är det bara att hålla tummarna att nästa provsvar är bra som kommer om några veckor.
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användningOkIntegritetspolicy
